deprission

Yepp.

Skolan var ok.
Drev runt i fältan med emy efteråt, slutade på donken, tjockTjockTJOCK!

Sedan var det hem, väl i soffan började jag tänka på livet.

Vad har livet egentligen för mening? Varför finns jag?
Har jag någon mening i denna värld?


Det var då jag började känna mig meningslös. Världen skulle säkert vara en bättre plats utan mig, inga intriger bland klassens tjejer m.m.
Jag blev då fett emo, gick till mitt rum och grät.
Kände mig bara så värdelös, mitt liv står helt still och jag måste snart genomgå en stor förändring.
Gymnasiet.
Och för att vara ärlig HATAR jag förändringar. Jag blir fett konstig och ledsen...Vet inte varför, men så är det.
Självklart beror det också på att jag ska ha mens snart (intresseklubben antecknar).

Som tur var smsade jag med min älskade magnus som såklart gjorde att jag mådde mycket bättre!
Gud vad glad jag är som har honom :)

Och nu är jag sågott som "normal" igen!

Ska sova snart...
Tänkte bara dela med mig av en låt som faktiskt typ beskriver hur jag faktiskt känner mig (för det mesta)



Godnatt
och tack till mina vänner.
Det är i "sådanahär tider" man vet vilka som verkligen är ens vänner!
Tack för att ni ställer upp


PussCiao!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0